Notisia Desportu XYZ (17/06/2023) Sábado semana ne’e Enbaixadora Cuba hamutuk ho Sekretariu Eatadu Juventude no Desportu (SEJD) no Ministra da Saúde abertura fetival III Caiman a Caiman lao marsa long hahu husi Motael ba to iha mini kampu SEJD.

Iha festival ne’e husi Republika Cuba Timor-Leste Grisel Alina Aldana Innis iha nia diskursu imforma,halibur iha fatin SEJD ne’e, atu selebra no komemora loron festival Desportivu Rekreativu “De Caiman a Caiman” ba dala-III atu hametin ba relasaun bilateral entre nasaun rua.

“Aniversariu ba dala-21 relasaun bilalteral entre Cuba ho Timor-Leste no aniversariu ba dala-95 “Ernesto Gue Vara da Sema, iha dia 14 de julho, 1928 koñeaidu ba mundu ho Timor-Leste hanesan mèdiku, lider politiku no funu na’in ” Che Guevara” nun’e ami hakarak transforma atividade fìsika desportivu ida ne’e ba selebrasaun popular ida ne’e ba iha Gabinete Kordenador Presidente ba Nasoens Unidas mòs sai protagonista ba eventu ida ne’e, Selebrasaun Polular ida ne’e ho Sekretariu Estadu Juventude no Desportu nu’udar kompatrosinador ne’ebè representa konsolidasaun politika Governu nian iha Republika Demokratika Timor-Leste,” Imforma nia

Nia akresenta tan katak iha palku leten ne’e ita hotu bele haree expozisaun “Che Guevara” nasaun barak koñese no Timor-Leste. Imajen hirak ne’e hetan husi ema sira ne’ebè voluntariamente, tato’o ba sira nia isin, mikrolet, Bus sira iha Timor laran no mos didin lolon nsst.

Iha sorin seluk Sekretariu Estadu Juventude no Desportu Abrão Nokosiko Saldanha hateten katak, Festival Caiman ba Caiman ne’e illa ida hanesan Lafaek nian, Cuba ninia forma mòs hanesan Lafaek tanba ne’e mak Caiman ba Caiman ida positivu ba Timor-Leste. Festival ida ne’e bolu desportu rekreativa halimar, dansa, lao ho desportu oin-oin hodi prepara fisìku, mental di’ak ba Saùde,” Hateten SEJD Abrão Saldanha

Nia hatutan tan Festival ne’e foti hodi komemora loron 21 anos rekoperasaun entre Cuba ho Timor-Leste nune’e mòs selebra loron Cheguevara nian ba dala 95 ninia loron moris.

“Ita hatene katak povu Cubanu ho Timor-Leste iha relasaun ida forte tebes desde hari’i Independensia hodi solidariza ita nia luta desde Restaurasaun Independensia sira hamutuk ho ita. Sira nia Bata mutin ne’e tama sai Suku no Aldeia hahu estabelese kedas saùde forma Timor oan sira, rihun ba rihun ohin loron saùde profissionàl rihun ba rihun hodi ajuda kombate moras iha Timor-Leste,” Tenik SEJD

Iha Festival refere Ministra Saùde Odete Maria Freitas Belo iha nia intervista imforma ba Jornalista sira katak,atividade ne’e ba dala rua, Caiman ba Caiman,Tamba ne’e agradese tebes ba Sekretariu Estadu Juventude no Desportu ne’ebè mak servisu hamutuk ho brigada Cuba sira iha Timor-Leste.

“Iha parte Saude, Edukasaun, la’os de’it kabe ba ministeriu Saùde ninian kna’ar maibè ba instituisaun hotu. Obrigasaun atu haree ba asuntu saùde nian, Ne’ebe hau agradese tebes ba loron ohin Caiman ba Caiman selebra loron Cuba nia eroi Chegue vara, entaun halo atividade ida ne’e espera katak atividade exersisiu lao nian bele sai hanesan ritiña, laos insedental.
Ministeriu Saùde mòs iha wolde the thalking ita bo’ot sira hatene katak, ha’u hakarak hateten sei insedentàl halo banhira komemora loron bo’ot ruma espera katak atividade exersisiu bele sai hanesan atividade rutiña no regula ba iha inatituisaun hotu.

Nia hatutan atividade ne’ebè mk mèdia Cuba sira ho professor Cuba sira hamutuk iha SEJD hala’o atividade hamutuk ho igreija Amu Paroku Becora nian, sira hala’o atividade ba idosu sira, maibè b sira ne’ebè moras hanesan, estruk, ohin sira bele soe ain mai dansa ida ne’e mak objetivu taratamentu iha uma nian ne’ebè mak ministeriu Saùde labele halo maibè instituisaun seluk bele halo,”Hakotu Ministra da Saúde Odete Maria Freitas.

Entertantu festival na Caiman -Caiman iha atividades Desportu mak jogu tadres,tênis meza,Kickkimbol, Voleibol Rekreativu,Futsal,Boxin.

Jornalista : Jeny
Editor : Januário Barros

About Post Author